Det är inte synd om mig. Det är bara lite stressigt. Som vanligt. Jag som inte skulle stressa i år. Har t.o.m. övat mig i mindfullness med hjälp av Ola Schenströms dagliga övningar. Jag reflekterade över mina fem sinnesintryck när jag tuggande malde i mig knäckemackan med smör på till frukost. Det knastrade och killade lite på tungan. Det smakade kryddigt, salt och smörigt. Det var gott. Jag lät kaffet ligga kvar i gommen innan jag svalde.
För att sedan glömma bort allting igen. Köra i rondeller på storheden och svära åt långsamma chaufförer framför som fegar i korsningar. Öppna fel kuvert med kortkoder, så jag fick med mig sambons kod till mitt kort. Gick mycket dåligt att betala då. Vek av i sista sekunden till Expert istället för till Elgiganten för att köpa en ny kamera. I ett år har jag hoppats att den gamla skall dyka upp. På Expert gick det inte att efterregistrera en premiecheck och dra medmera kortet, vilka jag såklart inte hade med mig. J får åka tillbaka senare. Och hörlurar fanns det väldigt dåligt utbud av både på Expert och Elgiganten, där jag till slut ändå hamnade. Hittade inte bilen på parkeringen. Går runt som en höna och trycker på den digitala nyckeln som gör att strålkastarna blinkar till och man kanske upptäcker var man ställt den. Men jag är väl inte snabb nog att vända på huvudet 360 grader för att se var någonstans det blinkar och lyser.
Åkte hem istället. Pratandes i telefon som vanligt. Med J som får lugna mina nerver lite. Med mamma för att lugna det dåliga samvetet över uteblivet jullovsbesök.
Sista stoppet var på Preem för att köpa cocacola till kräksjuka bonus. Som förövrigt verkar rätt pigg för tillfället när har mycket fokuserat koncenterar sig på julklappsspelet på PS3.
Nu har jag kastat i mig en pizzabit utan att reflektera över smaken det minsta, bara att prosciutton verkade lite sur... eller nåt. Men den smaken överföll mig oavsiktligt.
Nu börja och färdigställa rapporten från helvetet som ska vara mer än klar innan sista kursträffen nästa vecka.
Jag vill bara äta bullar och dricka kaffe i lugn och ro. Inte som laddning inför en 12 timmars skrivarresa där första station heter skrivkramp.
Men nej. Det är inte synd om mig. Bara lite stressigt.
Torrbulla från Preem. Bulla som bulla. Det mesta i bullväg funkar idag.
1 kommentar:
hallo liza !!!
u know ur a writer dont u ?
no problems
hugs esp to u
(and some to ur darlings also)
chilly morning here in jarhois - minus 30 i think
Skicka en kommentar