Tåget som aldrig gick

Stormen Dagmar håller kvar oss på hemmaplan och gör oss massor med pengar fattigare. Inställda tåg gör att vi semesterfirare får köpa dyra flygbiljetter ist. Vi som hade brett skinksmörgåsar och köpt små flaskor med julmust för att mumsa på i vår helt egna tågkupè. Så drar en storm in över de Jämtländska högfjällen och ändrar på planerna. Ja, bara vi kommer fram till hotellet vid Röda havets kust någon gång under tisdagen så gör det mig inget att ligga framför tv:n en dag till. Nu är dessutom allt packat och klart. Kylen tömd och torkad. Soporna utburna. Julprydnaderna vilar återigen på en hylla i garaget, (sista anhalten innan vinden), blommorna står med fötterna i decimeterdjupt vatten, sängkläderna bytta. Ja, allt är liksom färdigt för avfärd. Men här sitter vi. Kvar.

Lilleman kom en timme tidigare än planerat, jag och hans far var iväg på Kvantum en sväng, så när vi kom tillbaka stod det tre personer utanför vår dörr och väntade på oss. Vi fikade och pratade och väntade på besked om eventuellt inställda tåg. Efter drygt en timme i telefonkö fick vi besked. Inte försenat, utan INSTÄLLT. Tur att det fanns kvar flygbiljetter som sagt.

Nu har jag iaf masat mig upp från madrassen framför tv:n som kom att bli vår substitutionskupè för kvällen. Lilleman blev ledsen för han hade aldrig åkt tåg, och såklart sett framemot det mycket, vi hade nog inte heller långt till tårarna. Det blir liksom aldrig som man tänkt sig. Hur man nu ska kunna vänja sig vid det, det är ju en paradox i sig.

Bastu, skinkmackor och två filmer senare är det ändå skönt att lägga sig i sin egen säng och ha en hel dag framför sig utan några planer eller måsten.

Har aldrig hänt tidigare. Inte i detta hus iaf.

Sovgott, och god jul, och ja, tomten kom iår oxå! :-)



Den som väntar på något gott..... Jag ska banne mig till solen, och snart är jag där. Här når den knappt över horisonten och det krävs dessutom en helgdag för att få lite strålar på sin nuna.