Lill-Fia fick vara på helgsemester från uppfostringsanstalten och mös med farmor och farfar i Bälinge. Där fick hon fritt bajsa på golvet och mysa i soffan. Hon hade vägrat gå med ner till älven om inte båda två valpskötarna följde med. Tuff-Fia. Jag längtade efter henne så det skar i hjärtat på lördagskvällen så det har blivit som min riktiga lilla hjärtegrynsbebis. Bus-Fia.
På söndagseftermiddagen kom jag och hämtade henne och vi promenerade ner till bryggan som ligger några hundra meter från huset. Jag simmade ut lite, och Fia efter såklart. Så man får nog vara två om man ska ha med henne till simturen, vill inte att hon skall följa med och simma av ren rädsla för att bli lämnad.
Hon har varit omväxlande pigg och trött. Ett par dagar är helt på G, och sover inte mycket medan andra dagar sover hon länge och tungt. Men mindre och mindre sussar hon nog om dagarna. Igår fick hon sig en pipleksak, en skrikande plastkyckling som hon glatt ljuder med när hon vaknar sådär vid sextiden. Lagom mysigt.... ;-/
Måndag var det vaccinationsdag hos veterinären, det gick så bra så och sedan plaskade vi i Tjuvholmssundet bland alla myggorna. Det var fruktansvärt. Där, som är ett av det säkraste myggfria ställena. Jag hade med mig en filt avsedd för att sitta på men det blev nåt slags tält istället som skydd för myggjä-larna. Har känt igenom hennes päls/hud och upptäckt små knölar, amatördoktor som jag är så har diagnoserna varierat mellan allt från livsfarliga fästingar till valpcancer (sådan som alla känner till) men ikväll insåg jag att det ju var helt vanliga myggbett. Kunde äntligen pusta ut.
Igår införskaffades ett kompostgaller för nu går upptäcksfärderna längre och längre bort. Det är liiite jobbigt att sådär en femton gånger om dagen smyga i grannarnas buskar och hämta med den lilla rymmaren. Helst hade jag lärt henne att inte smita men man vill ju inte heller att hon blir överkörd. För lyssnar till "STANNA" är inte hennes starka sida. Inte just då iaf. Kanske blir det bättre efter valpkursen vi började igår kväll. Tolv små söta odågor på plats i den lilla träningslokalen Hundhuset, Fyrkantens lokala kennelklubb. Det var superkul och man blev jättetrött. Nästa gång blir det en senare tid på kvällen för att mängden anmälda var ju sjukt många så vi fick dela upp oss i två grupper. Vi är flexibla. Fia har ju lärt sig "give me five" och skulle hela tiden visa det till instruktören som tog upp henne nör det var dags för demonstration av "SITT". Jo, Fia kan ju redan sitt och även det där med tassen.... Blev lite stolt och glad. Hon är så fin. Så fin att när det var pisspaus kom en annan scnauzerägare fram till oss och berömde hennes vackra glansiga päls. Oj vad stolt jag blev! Jo, jämförelsevis är den verkligen vacker. Även veterinären erkände att pälsen var fin och helt sträv! Det är så kul att höra, och jag verkligen älskar att hålla på med henne. Vi pysslar och ullar och rycker päls var och varannan dag. Tar ett ben i taget så man inte gör ojämnt. Skall införskaffa en sax snart så makan fixa till "kanterna", övergångarna eller vad det nu kallas. Är inte fackordsexpert ännu inom detta område. Men jag ska bli! :-)
Ikväll har vi varit uppe på Mjölkuddsberget J, Olle och Fia. Hon är en riktig skogsmulle som far som en galning over stock och sten. Detta med skogen kommer att bli super. Bara jag får till det med att hon beter sig lite lugnare. Men i dagsläget är det förståeligt då vi mest tagit det lugnt och gått på tomten och i skogen här nedanför till älven typ. Så detta var hennes premiärpromenad i okänt mark så att säga. Vi gick inte långt utan höll mest på att gömma oss för henne bakom träd och stenar så hon får träna i att hålla koll på oss och leta lite. Hon är inte världens mest brydda när hon hittar oss, ja visst är belöningsgodis gott men det räcker med att hon får syn på en så drar hon iväg på nästa äventyr.
Hon har inte varit särskilt matglad i dag och jag misstänker att maten ratas för att den inte är tip-top fräsch. Så efter mycket om och men så jag jag ställt mig och kokat en köttbit i lite buljong och vitlök för att i små små bitar blandas med en äggula och Fia äter med förtjusning. Ja, ja..... :-) Det är fint att vara valp hos oss misstänker jag.
Imorgon blir det kloklippning för hela slanten! Kram å godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar