lilla bad-Fia

FIA älskar att bada. Hon springer rakt ner, längst ut på bryggan och hoppar i! Tur att det är både långgrunt och lågvatten. Flytbryggan ligger på botten och Fia plaskar på och äter sjöalger. Sen upp igen på gräset, ett varv runt stugan och i igen. Helt galet! Vi har badat fyra gånger sedan hon kom. Redan första dagen när J kom hem på lunch gick vi ner till stranden där vi bor och Fia plaskade raka vägen i plurret! Kul med en dog som gillar det, då vi ofta hänger på stränder.

Det är onekligen tidskrävande med en liten puppy, allt tar extremt lång tid och Fia hinner överallt. Igår var vi bara hemma och busade och tig det lugnt, skönt när man är ledig. Det kom två besök och sedan blev det en liten prommis till postlådan och lite bad. När vi kom hem skulle jag till stan och guida några icke Lulebor i affärer inför deras bröllop till helgen. Fia fick hänga i buren på Js jobb, och det gick som fina fisken. Sen kom dom in till stan och hon fick hänga på ett utekafé. Eftersom shoppingrundan drog ut på tiden var det J som satt valpbebisvakt hela eftermiddagen så det blev ett besök på en fotbollsmatch för pojkar födda 05, där blev man populär minst sagt. När jag kom för att hämta henne stod det 10 småungar runt henne och klappade och ville hålla kopplet. Hon är cool, Fia Diadora.

Jag är asdålig på det där med nycklar så när vi kom hem var det ju låst överallt och efter att ha legat och väntat på J i 2 timmar i hammocken började jag frysa. Chipsen var slut likaså batteriet i ajfånen. Som tur var så var sovrumsfönstet öppet så med en stol och lite klätter i benen tog jag min in, Fia tittade förvånat på när jag agerade inbrottstjuv.

Det har blivit en del sena kvällar men det får väl vara så, igår när dagen led mot sitt slut gick jag och J tillsammans ut i skogen med lillFia och gömde oss bakom stenar och buskage. Hon HAR koll. Det känns bra. Men trött blir hon sällan numera, fick ett tokrus när vi kom hem och sprang som en galning varv på varv runt gräsmattan och altanen. Vi fick bära in henne i sovburen där hon flämtande somnade.

Idag har det varit lugnt på förmiddagen förutom grannens katt hon är mycket nyfiken på. Hon skäller när hon smygande i buskarna får syn på han, Nisse. Nisse som verkat vara ett tämligen skyggt kattskrälle som aldrig går på vår tomt och än mindre låter sig klappas på. Men tydligen är han extremt förtjust i hundar. För trots att han både fräst och måttat med klösklon mot lillskrutten så står han helt plötsligt i altandörrens öppning och jamar. Sen har han gått efter Fia hela eftermiddagen och jamat och fräst omvartannat. Fia är tyst och spak. Hon lägger sig bakom dammsugaren under en bokhylla. Dammsugaren som tidigare idag var jättefarlig. Nisse äter upp Fias mat, ligger i Fias bädd och dricker Fias vatten.

Senare kom svärmor med Dvärgschnauzern Eskil. Fia och han har träffats två gånger tidigare, första gången var just när Fia kommit till oss och hon blev livrädd för hans vilda framfart. Andra gången var på midsommarfirandet då dom mest nosade på varandra under bordet, och så idag. Idag var det Fia som var totalvild och jätteglad att få busa med Eskil. Hon hoppade runt och bet han som en krokodil. Dom två får nog roligt tillsammans hoppas jag! När han åkte sprang hon efter ut på gatan och fick två småflickor att galltjuta och mig att rusa efter och stoppa en bil. Hon drogs hem i örat och har hållt sig på tomten sen dess. Min gullefia.

Fia och jag kampar på morgonen innan frulle. Hon verkar gilla att kampa. Jag ska inte väcka det för mycket hos henne.

Nisse tar plats i köket.

Fia och Nisse i soffan. Fia hänger mest över min axel och jag får vända huvudet på henne för att hon skall vara med på bild. Annars är hon tuff och skäller på ändet ena och än det andra.

Fia ligger och skäms lite under hammocken efter att hon stack ut på vägen. Min gullefia.

Lilla FIA Diadora

Så har lilla FIA Diadora äntligen kommit hem till oss. Eller vi var och hämtade henne i Visby från kennel Pinnsvein tidigare i veckan. Bloggen har legat nere ett bra tag, det är svårt att hålla den uppdaterad och det är alltid lättare att skriva om något slags tema, som också kanske är värt att bevara. Så i sommar får det handla om lilla FIA Diadora och hur det går för henne och oss som nyblivna husse och matte.

Som vi hade längtat efter henne när vi äntligen kom ner till Gotland, jag, J och lilla O. Där var hon omgiven av 4 tantschnauzrar som uppfostrat henne de första elva veckorna av hennes lilla bebisliv. Vi campade och turistade på Gotland 2 dagar innan vi tog henne med oss och åkte med den stora färjan hem till fastlandet. Hon sov som en stock i sin bur medan vi mumsade på frukost i våra sköna fåtöljer på djuravdelningen. Sedan blev det lååång resa i bilen ända upp till Luleå och till vår stora förvåning så gick det otroligt bra! Vi kom hem sent vid 23-tiden och gick ut på gräset lite så hon fick kissa. Innan vi la oss fick hon gå en kort promenad runt kvarteret då hon suttit still i buren hela långa dagen. Jag var och är fortfarande helt tagen av henne!

Hon sover hela nätterna i sin bur nedanför min säng och har bara gnällt lite de två första nätterna. Sista gången tog jag upp henne och hon sov i fotändan av sängen så gott så gott. Men numera går hon självmant in i buren när det är läggdags. Vi har heltäckningsmatta i sovrummet så buren blir bra om nätterna så det inte blir några onödiga kisspölar. Kissat har hon också gjort ett par gånger på golvet varje dag, tur att det sista vi gjorde innan vi hämtade henne var att ta bort alla mattor. Tre små badrumsmattor i tvättstugan hade vi glömt bort och gissa var första kisspölen hamnade?!....

Livet går så mycket långsammare nu när lilla Fia Diadora är med. Jag sitter mest och tittar på henne och gullar och leker som värsta bebismamman. Men det är så så underbart skönt att skita i allt annat och bara njuta! :-) Vi har försökt miljöträna henne en stund varje dagm hon är ju ganska skällig mot allt möjligt jämfört med tysta retrivers till exempel. Men ibland sitter hon knäpptyst hon med och spejar. Man undrar vad som rör sig i den lilla hjärnan. Hon var världens lugnaste och finaste på midsommarfirande i Brändön, hon leker med väninnans två tikar så hon låg utslagen medvetslös hela kvällen igår. Idag har vi tagit en liten kort kort prommis när hon blev alltför ivrig här hemma som slutade med lite plaskande i vattnet. Det var sååå skönt och sen har hon sovit resten av dagen. Jag kunde åka på lite shoppingrunda när J kom hem från jobbet. Köpte en sketen svart plastlår från Rusta att ha hinkar och jord i på baksidan och medan jag höll på att göra i ordningen den vaknade lilla Fia Diadora visst till och hann ut i mitt jordgubbsland och gräva upp en hel rad med plantor. Jag började nästan gråta även om det var väntat. Hon har dock varit gudomligt tålmodig med blomsterrabatten som jag trodde skulle ryka redan första kvällen. Trots att hon fick sig en ordentlig uppläxning så tog det inte lång stund innan hon satt med jordgubbsblast runt hela munnen igen, men då åkte hon inn i sin bädd där hon fick ligga och skämmas ett bra tag. Dock fick jag jaga dit henne, vet inte om hin mest trodde det var på lek. Det går upp för mig ibland var en liten bebisschnauzer faktiskt kommer att växa upp till och jag inser att vi måste jobba jobba jobba för att få henne till den fina trygga lugna hund jag vill att hon skall bli. Allt det dör verkar hon redan ha i sig, men hon verkar onekligen vara en bestämd och envis liten dam.... Hm... Precis som sin matte.

Så för att göra henne än mer spak tog vi henne i cykelkorgen och hojjade in till stan och åt lite middagspizza i det vackra vädret. NU sover hon!

Hejdå mamma nu drar jag från Gotland. Kanske lite blandade känslor att lämna bort den sista vaplen... Men vi är mycket lyckliga och förväntansfulla. Olle drog till Turkiet dagen efter att vi kom hem så vi har i lugn och ro fått lära känna lilla Fia Diadora. Åtminstone jag som är hemma hela dagara, då J snobbjobbar.